När man tänker på energikällor, konventionella eller förnybara, är det knappast någon som kommer på jorden. Men det är härifrån förnybar energi har kommit i över 100 år.
Tillsammans med deras popularisering blir förnybara energikällor också mer och mer avancerade. Därför har deras effektivitet och därmed attraktivitet ökat. Naturligtvis är inte alla lika effektiva. En av de minst effektiva är geotermisk energi. Hur kommer geotermisk energi till, vad är dess historia och används den i stor skala trots dess nackdelar?
Jorden ger mat och… energi
Först och främst, låt oss säga vad geotermisk energi är. Som namnet antyder är det energi som kommer från jordens inre. Källan kan vara stenar, vatten eller till och med jord. Det erhålls genom borrning, liknande oljekällor. Vid användning av geotermiska källor bör man vara försiktig så att källan inte kyls. Processen att återställa geotermiska källor är långsam och därför är det avgörande att inte låta källan svalna. Deras effektivitet är relaterad till denna funktion eftersom inte alla källor är tillräckligt stora för att leverera samma mängd energi som till exempel från solen.
En tillbakablick
I början av 1800- och 1900-talet ökade energibehovet snabbt. Av denna anledning sökte man ett alternativ för kol – den populära energikällan på den tiden. Det blev alltså en sväng mot marken som trots allt redan gett oss mat – så varför inte börja leta efter andra energikällor där också? Den första framgångsrika prototypen av en geotermisk energianläggning byggdes i Larderello, Italien, 1904. Den sattes upp av prins Piero Ginori Conti och användes för att tända fyra glödlampor. 1911 etablerades den första kommersiella geotermiska energianläggningen där. Experimentella generatorer byggdes också i Japan och USA; dock fram till 1958 var Italien den enda kommersiella producenten av geotermisk energi.
En nischkälla?
Det var inte förrän 1958 när ett annat land – Nya Zeeland – anslöt sig till Italien. Det hände med öppnandet av ett kraftverk i Wairakei. Sedan dess har Nya Zeeland byggt fler kraftverk baserade på geotermisk energi, vilket gör det till källan till 15 %av landets energi. Det finns dock länder som får ännu mer inhemsk energi från denna källa. Dessa är Filippinerna och Island. Geotermisk energi står för nästan 24 %respektive 26 %av deras inhemska energiproduktion. Men på grund av de ovan nämnda begränsningarna och problemen överstiger inte andelen geotermisk energi i andra länder ett tiotal procent. Därför kan det betraktas som en nischkälla.
Geotermisk energi i PCC-gruppen
Bland bolagen i PCC Group förtjänar ett särskilt omnämnande att gå till PCC Bakki Silicon. Företagets huvudkontor ligger på Island. Där, i en av världens modernaste produktionsanläggningar, sker tillverkning av kiselmetall. Anläggningens erbjudande inkluderar även mikrosilika . Endast energi från ekologiska geotermiska källor används för att leverera kraft till produktionen. Detta gör det möjligt att erbjuda kiselmetall av högsta kvalitet med över tre gånger lägre koldioxidutsläpp än andra anläggningar. Oavsett begränsningarna har vissa länder bestämt sig för att välja denna okonventionella energikälla. Det uppskattas att på grund av den tekniska utvecklingen och ökande populariteten för förnybara energikällor i allmänhet, år 2050, kommer geotermisk energi att kunna tillgodose 3-5 %av världens energibehov och år 2100 kommer detta antal att fördubblas och nå runt 10 %. Källor: https://www.mbie.govt.nz/building-and-energy/energy-and-natural-resources/energy-generation-and-markets/geothermal-energy-generation/ https://nzgeothermal.org. nz/geothermal-energy/electricity-generation/ https://www.thinkgeoenergy.com/geothermal-in-the-philippines-an-urgent-revamp-of-targets-and-development-needed/
